Kapitel 2 – användning av arbetsutrustning

Kapitel 2 i korthet

Kapitel 2 handlar om säker användning av arbetsutrustning i arbetet. Begreppet användning är brett och omfattar bland annat start och stopp, nyttjande, transport, montering, installation, demontering, reparation, ändring, service, rengöring och underhåll.

För en verksamhet med tryckkärl, rörledningar, pannor eller annan trycksatt utrustning betyder det att säkerheten börjar tidigare än vid själva besiktningen. Arbetsgivaren behöver först säkerställa att utrustningen är lämplig, att riskerna är bedömda, att den används på rätt sätt och att instruktioner, kompetens, underhåll och kontroller fungerar i vardagen.

1. Riskbedöm utrustningen och användningen – 4 §

Arbetsgivaren ska undersöka och riskbedöma om den arbetsutrustning som väljs och används är lämplig för arbetet eller har anpassats på ett lämpligt sätt så att den kan användas med betryggande säkerhet. Även riskmoment som uppstår genom själva användningen ska bedömas.

För trycksatta anordningar blir detta en naturlig ingång till den mer detaljerade riskbedömningen i kapitel 9. Frågor om exempelvis placering, påkörningsrisk, läckage, temperatur, åtkomlighet, driftförhållanden och tidigare avvikelser bör därför ses som delar av samma säkerhetskedja.

Gå vidare till Tryckkollens guide om riskbedömning av trycksatta anordningar →

2. Utrustningen ska uppfylla rätt krav – 5–6 §§

Kapitel 2 skiljer mellan arbetsutrustning som omfattades av tillämpliga produktregler när den släpptes ut på marknaden eller togs i drift och utrustning som inte gjorde det. I det första fallet ska utrustningen vid användning uppfylla de relevanta kraven på utformning och information. För annan utrustning finns tekniska användningskrav i bilaga 1.

Det är därför viktigt att inte blanda ihop produktkrav och användningskrav. CE-märkning och tillverkarens dokumentation är viktiga, men arbetsgivaren har fortfarande ansvar för hur utrustningen faktiskt används i verksamheten.

3. Säker placering och rätt användning – 7–10 §§

Arbetsutrustningen ska förvaras, installeras, placeras och användas så att det finns betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall. Den får bara användas för det ändamål och under de förutsättningar som den är avsedd eller lämpad för.

Arbetsgivaren ska också se till att de organisatoriska kraven i bilaga 2 är uppfyllda och fortlöpande kontrollera att instruktionerna för användningen följs. För en trycksatt anordning kan det till exempel handla om att rätt ventillägen, driftsgränser, avställningsrutiner och skyddsåtgärder verkligen följs – inte bara att de finns nedskrivna.

4. Ergonomi, information och instruktioner – 11–12 §§

Arbetsutrustning ska användas på ett ergonomiskt lämpligt sätt. Arbetstagarna ska dessutom få nödvändiga instruktioner och information om hur utrustningen används, förutsebara onormala situationer, erfarenheter från tidigare användning och vilken personlig skyddsutrustning som vid behov ska användas.

Instruktionerna som följer med utrustningen ska vara tillgängliga för dem som berörs och vid behov kompletteras. Informationen måste vara begriplig för arbetstagarna. I praktiken betyder det att en instruktion ska fungera i den verkliga driften – även vid störning, avställning eller annan situation där risken kan öka.

5. Arbetsutrustning med särskilda risker – 13–14 §§

Om riskbedömningen visar att utrustningen kan medföra särskild risk för ohälsa eller olycksfall ska arbetsgivaren organisera arbetet så att bara de som har till uppgift att använda utrustningen gör det. Personer som sköter kontroll, reparation, ändring, service, rengöring och underhåll ska vara särskilt utsedda.

För sådan arbetsutrustning ska arbetsgivaren också ha dokumentation över användarens praktiska och teoretiska kunskaper om säker användning. Det här är ett generellt kompetenskrav i kapitel 2 och ska hållas isär från eventuella ytterligare, särskilda kunskapskrav i andra kapitel.

6. Underhåll och kontroll – 15–19 §§

Så länge arbetsutrustningen används ska den underhållas så att den uppfyller kraven. Finns en underhållsjournal ska den hållas aktuell.

Om säkerheten beror på installationen ska utrustningen kontrolleras efter installation och innan den tas i bruk, och även efter flytt och ny montering. Utrustning som slits, åldras eller utsätts för annan negativ påverkan som kan skapa farliga situationer ska genomgå regelbundna kontroller och vid behov prov. Extra säkerhetskontroller ska göras efter exempelvis ombyggnad, olycka, långvarigt stillestånd eller andra ovanliga händelser som kan påverka säkerheten.

Resultaten av kontrollerna enligt 16–18 §§ ska dokumenteras och arbetsgivaren ska bedöma vilka åtgärder som behövs.

Så hänger kapitel 2 ihop med kapitel 9 och 10

Enkelt uttryckt: kapitel 2 beskriver den generella säkerhetsgrunden för arbetsutrustning. Kapitel 9 lägger till specialregler för hur trycksatta anordningar ska användas. Kapitel 10 reglerar de särskilda kontroller som krävs för vissa trycksatta anordningar.

Vanliga frågor om kapitel 2

Gäller kapitel 2 även om anordningen redan är besiktigad?

Ja. En föreskriven kontroll ersätter inte de generella skyldigheterna kring säker användning, instruktioner, underhåll, kompetens och arbetsgivarens egna kontroller.

Är kontroll enligt kapitel 2 samma sak som kontroll av ackrediterat kontrollorgan?

Inte nödvändigtvis. Kapitel 2 innehåller generella krav på arbetsgivarens kontroller av arbetsutrustning. För trycksatta anordningar finns därutöver särskilda regler om föreskrivna kontroller i kapitel 10, där kontrollorgan kan krävas.

Varför är kapitel 2 relevant för FLT?

Kapitel 2 ställer generella krav på säker användning, underhåll och kontroll. Kapitel 9 preciserar detta för trycksatta anordningar genom bland annat krav på fortlöpande tillsyn.