Väsentlig reparation eller ändring
Exempel kan vara svetsning, byte eller ombyggnad av tryckbärande delar. Om en åtgärd är väsentlig måste bedömas utifrån hur den påverkar anordningens hållfasthet och säkerhet.
Revisionskontroll av trycksatta anordningar enligt AFS 2023:11
Revisionskontroll kan bli aktuell i de situationer som anges i AFS 2023:11. Här visas exempel på hur förberedelser, dokumentation och kontrollmoment kan se ut. Kontrollorganet avgör vad som behöver granskas i det enskilda fallet.
Kontakta kontrollorganet före arbetet
Dokumentera hela åtgärden
Ingen trycksättning före klartecken
A
Klass A
Revisionskontroll kan krävas. Därefter följs återkommande driftprov (DP) och in- och utvändig undersökning (I/U) enligt senaste intyg.
B
Klass B
Revisionskontroll kan krävas. Därefter följs återkommande driftprov (DP) enligt senaste intyg.
Illustrativ vägledning – inte ett kontrollbeslut. Bilder, ordningsföljd, hjälpmedel och beskrivna moment är exempel på hur en kontroll kan förberedas eller genomföras. Exakt omfattning, metod, provning och dokumentation avgörs av det ackrediterade kontrollorganet utifrån den aktuella anordningen, dess förutsättningar och gällande regler.Tryckkollen ersätter inte AFS 2023:11, kontrollorganets bedömning eller ett utfärdat kontrollintyg.
Sidan är delad i två tydliga delar: först det som arbetsgivaren behöver samla och förbereda, sedan det som det ackrediterade kontrollorganet granskar och kontrollerar.
Börja här
När behövs revisionskontroll?
För anordningar i klass A eller B anger AFS 2023:11 situationer där revisionskontroll ska göras, med vissa undantag. Kontakta kontrollorganet tidigt så att behov och omfattning kan bedömas för den aktuella åtgärden.
Risk att anordningen har skadats
Exempel är lång avställning utan korrosionsskydd eller att anordningen utsatts för högre tryck eller temperatur än den är avsedd för.
Väsentligt ändrade driftförhållanden
Exempel är byte till mer korrosivt fluid eller till ett farligare innehåll som påverkar riskbilden och säkerhetskraven.
Livslängden är förbrukad
Kontroll behövs när livslängdsjournalen visar att någon återstående livslängd inte längre kan visas.
Kontakta kontrollorganet innan arbetet startar. Delar kan behöva granskas före eller under reparationen, särskilt sådant som byggs in eller senare inte går att inspektera. Undantag bedöms av kontrollorganet – gissa inte själv.
Regelstöd: AFS 2023:11, 10 kap. 20 §. Dokumentationskraven för arbetsgivaren finns i 9 kap. 40–42 §§.
Din del · steg 1
Underlag att samla
Skicka underlaget tidigt. Omfattningen anpassas till anordningen och åtgärden, men kontrollorganet behöver kunna följa vad som hänt, vad som ska göras och hur säkerheten visas.
Identitet, historik och livslängd
Ta fram tillverkningsskylt, tidigare kontrollintyg, livslängdsjournal, fortlöpande tillsyn och uppgifter om tidigare reparationer, ändringar och driftstörningar.
Beskriv åtgärden tydligt
Visa vad som ska göras, var och varför. Bifoga konstruktions- och tillverkningsritningar, P&ID, flödesschema, foton och relevanta tekniska beskrivningar.
Riskbedömning för åtgärden
Bedöm avvikelser och händelser som kan påverka säkerheten efter åtgärden. Beskriv risker, skyddsåtgärder, kontrollpunkter och ansvar.
Beräkningar och säkerhetsutrustning
Bifoga konstruktions- och hållfasthetsberäkningar där det behövs. Visa också att vald säkerhetsutrustning har tillräcklig kapacitet för de nya förutsättningarna.
Material, svetsning och kompetens
Samla materialintyg, spårbarhet, WPS/WPQR samt intyg som visar att svetsare, sammanfogningspersonal och berörd provningspersonal har rätt kvalifikationer.
Kontroll- och provningsplan
Beskriv kontrollpunkter före, under och efter arbetet samt planerad OFP, värmebehandling, tryckkontroll och funktionskontroll av säkerhetsutrustning.
Skicka helst före planeringsmötet: komplett underlag gör att kontrollorganet kan bestämma rätt hållpunkter och tala om vad som måste vara synligt innan något byggs igen.
Snabbguide
Behöver du revisionskontroll? Börja med de här fyra frågorna
För klass A och B pekar 10 kap. 20 § AFS 2023:11 ut fyra situationer. Om svaret är ja på någon av frågorna bör du ta kontakt med ett kontrollorgan innan anordningen trycksätts och helst innan en reparation eller ändring gör att viktiga delar inte längre går att undersöka.
1. Har anordningen reparerats eller ändrats väsentligt?
Det kan exempelvis handla om ingrepp i tryckbärande delar, ombyggnad eller andra åtgärder som kan påverka hållfasthet eller säker funktion.
2. Kan anordningen ha skadats?
Exempel kan vara övertryck, övertemperatur, brand, yttre påverkan eller andra händelser som gör att skada inte rimligen kan uteslutas.
3. Ska driftsförhållandena ändras väsentligt?
Ändrat tryck, temperatur, fluid eller annat användningssätt kan förändra belastningen och riskbilden och behöver därför bedömas innan fortsatt drift.
4. Visar livslängdsjournalen att återstående livslängd saknas?
Om journalen enligt 9 kap. 39 § visar att det inte finns någon återstående livslängd ska revisionskontroll göras innan anordningen åter trycksätts.
Viktigt om undantagen: revisionskontroll behöver inte utföras om ett kontrollorgan bedömer att omständigheterna i de tre första fallen endast obetydligt påverkar hållfastheten. Det finns också ett undantag för vissa åtgärder som arbetsgivaren kan visa har utförts som ett led i tillverkningen enligt tillämpliga EU-produktregler. Gör därför inte en egen slutlig bedömning enbart utifrån en webbsida.
Praktiskt råd: kontakta kontrollorganet före arbetet. Arbetsmiljöverkets allmänna råd anger att kontrollorganet ofta behöver möjlighet att undersöka anordningen innan åtgärder eller reparationer utförs.
Vanliga situationer som bör bedömas innan arbetet fortsätter
Exemplen nedan betyder inte automatiskt att revisionskontroll krävs. De är signaler om att du bör dokumentera förändringen och låta rätt part bedöma konsekvensen.
Svetsning eller byte av tryckbärande del
Dokumentera varför åtgärden behövs, vilken del som berörs, material, metod och hur arbetet ska verifieras.
Korrosions- eller erosionsskada
Ta reda på skadans omfattning och orsak. Uppdatera riskbedömning och livslängdsjournal när observationen påverkar framtida säker användning.
Övertryck eller övertemperatur
En driftavvikelse kan ha påverkat material eller komponenter även om ingen tydlig yttre skada syns.
Ny fluid eller nya driftdata
Kontrollera om korrosion, materialkompatibilitet, temperatur, tryck eller andra belastningar förändras.
Dokumentera händelsen innan detaljer glöms bort
För klass A och B ska åtgärder på grund av misstänkt skada eller försämring dokumenteras i en avvikelserapport enligt 9 kap. 13 §. Den ska bland annat beskriva skadan eller försämringen, hur den upptäcktes, datum, behövd åtgärd, orsak och när åtgärden utfördes.
Din del · steg 2
Åtgärden att förbereda och dokumentera
Planera varje moment så att utförandet, personernas behörighet, provningen och resultatet kan följas i efterhand.
Visa utgångsläget före arbetet
Gör anordningen säker och åtkomlig. Fotografera, mät och märk skadan. Ge kontrollorganet möjlighet att kontrollera sådant som försvinner under arbetet.
Foton Mätprotokoll
Permanent sammanfogning
Tryckbärande fogar ska utföras av kompetent och, när det krävs, godkänd personal med kvalificerad metod. Fogen och den värmepåverkade zonen får inte ha fel som påverkar säkerheten.
AFS 2023:5 bilaga 1, 3.1.2
Värmebehandling vid behov
Om tillverkningsprocessen kan ändra materialegenskaperna så att säkerheten påverkas ska lämplig värmebehandling utföras i rätt skede och dokumenteras.
AFS 2023:5 bilaga 1, 3.1.4
Oförstörande provning (OFP)
Permanentfogarna provas med rätt metod och omfattning. Provningen ska utföras av kompetent och, när reglerna kräver det, godkänd personal. Resultatet ska vara godkänt.
AFS 2023:5 bilaga 1, 3.1.3
Tryckkontroll och säkerhetsfunktioner
Efter åtgärden ska föreskriven tryckkontroll vara genomförd. Visa även att nödvändig säkerhetsutrustning fungerar och att relevanta instruktioner har följts.
Tryckkontroll Funktionsprov
Trycksätt inte för normal drift för tidigt. En klass A- eller B-anordning som omfattas av revisionskontroll får tas i drift först när kontrollorganet har bedömt att kraven är uppfyllda och utfärdat sitt resultat.
Så gör du revisionskontrollen snabbare, enklare och ofta billigare
Målet är att kontrollorganet ska kunna bedöma åtgärden utan väntetid, onödig demontering eller återbesök.
Ta kontakt innan du beställer arbetetKontrollorganet kan då ange vilka hållpunkter som måste granskas före, under och efter åtgärden.
Utse en teknisk samordnareLåt en person hålla ihop ritningar, riskbedömning, entreprenörer, provning och kontakten med kontrollorganet.
Skicka ett versionsstyrt underlagAnvänd tydliga dokumentnummer och revisioner så att alla arbetar efter samma ritning och kontrollplan.
Kontrollera kompetens före startVerifiera WPS/WPQR, svetsarprövningar och kvalifikationer för OFP innan personalen börjar arbeta.
Planera åtkomst och arbetsmiljöOrdna avställning, avskiljning, rengöring, belysning, plattformar och nödvändiga tillstånd.
Dokumentera innan något byggs inFotografera märkning, fognummer, material och kontrollpunkter som senare blir dolda.
Samla rapporterna löpandeVänta inte till slutet med materialintyg, svetsjournal, värmebehandling, OFP och tryckkontroll.
Gör en egen slutkontrollStäm av kontrollplanen och rätta saknade signaturer, bilagor och avvikelser före kontrollorganets besök.
Därför kan det bli billigare: rätt hållpunkter från början och ett komplett slutunderlag minskar risken för omarbete, extra provning och återbesök. Kontrollorganet bestämmer alltid kontrollens omfattning.
Vanliga frågor om revisionskontroll
Måste all reparation följas av revisionskontroll?
Nej, inte automatiskt. Regeln gäller när en klass A- eller B-anordning väsentligen har reparerats eller ändrats. Kontrollorganet kan också bedöma att en omständighet endast obetydligt påverkar hållfastheten.
Vem avgör om påverkan är obetydlig?
Undantaget i 10 kap. 20 § bygger på en bedömning av ett kontrollorgan. Därför är det klokt att kontakta kontrollorganet tidigt.
När ska kontrollorganet kontaktas?
Helst innan reparationen eller ändringen startar. Kontrollorganet kan behöva undersöka anordningen innan delar demonteras, repareras eller byggs in.
Vad händer om livslängden är slut?
Om livslängdsjournalen visar att återstående livslängd saknas ska revisionskontroll göras innan anordningen åter trycksätts.
Källa: AFS 2023:11, 10 kap. 20 § samt 9 kap. 13 och 39–42 §§. Faktagranskad mot Arbetsmiljöverkets publicerade föreskrift 28 augusti 2026.
Därefter: kontrollorganets del
Kontrollorganet gör en oberoende bedömning av dokumentationen, den utförda åtgärden och om anordningen fortfarande är säker för sitt avsedda ändamål.
Kontrollorganet · steg 3
Dokumentationen granskas
Granskningen kopplar ihop orsaken, den tekniska lösningen, utförandet, provningen och det avsedda användningssättet.
Hela åtgärdskedjan ska gå att följa
Beroende på åtgärden kan kontrollorganet behöva följa hela eller delar av dokumentationskedjan, exempelvis ritningar, P&ID, beräkningar, materialspårbarhet, svetsunderlag, OFP, värmebehandling, tryckkontroll och funktionskontroller.
Arbetsgivarens dokumentation
Kontrollorganet bedömer om underlaget uppfyller kraven för väsentlig reparation eller ändring.
AFS 2023:11, 9 kap. 40–42 §§ Permanenta fogar och personal
Metod, utförande och kompetens ska visas på motsvarande sätt som vid tillverkning enligt de punkter som AFS 2023:11 hänvisar till.
AFS 2023:5 bilaga 1, 3.1.2 OFP och värmebehandling
Provningspersonal, godkända resultat och eventuell värmebehandling granskas mot tillämpliga krav.
AFS 2023:5 bilaga 1, 3.1.3–3.1.4 Säker teknisk lösning
Om ett ursprungligt väsentligt säkerhetskrav inte kan användas på ett lämpligt sätt ska alternativ teknisk lösning vara dokumenterad och ge säker trycksättning.
AFS 2023:11, 9 kap. 42 §Kontroll i rätt skede: kontrollorganet kan behöva granska anordningen innan åtgärden, mellan olika arbetsmoment och när arbetet är färdigt. Planen bestäms från fall till fall.
Kontrollorganet · steg 4
Anordningen bedöms före och efter åtgärden
Syftet är att kontrollera att anordningen efter åtgärden fortfarande är lämplig för sitt ändamål och kan användas säkert.
Före eller under arbetet
Skada, omfattning och gränser dokumenteras. Kontrollorganet kan granska grundmaterial, kapytor, fogberedning och andra moment som senare inte kan ses.
Skadekarta Tjockleksmätning
När åtgärden är färdig
När åtgärden är färdig kan kontrollen omfatta utförande, mått, åtkomliga fogar, montage och resultat, i den omfattning kontrollorganet bedömer nödvändig.
Visuell kontroll Måttkontroll
Kontrollorganet · steg 5
Fyra tydliga kontrollmoment
Exakt omfattning bestäms av kontrollorganet. De här momenten visar hur den tekniska helheten normalt verifieras.
Fog och spårbarhet
Svetsens utförande och mått jämförs med ritning och fogkarta. Material-ID, tillsatsmaterial och utförare ska gå att följa.
Rapporter och provning
OFP-resultat, värmebehandlingskurvor, tryckkontroll och kalibreringar granskas mot kontrollplan och acceptanskriterier.
Säkerhetsutrustning och driftgränser
Säkerhetsventil, manometer och andra skyddsfunktioner kontrolleras utifrån de tryck, temperaturer och driftförhållanden som ska gälla.
Slutlig bedömning
När kontrollen är slutförd utfärdar kontrollorganet kontrollintyg enligt gällande regler. Resultat och eventuella villkor framgår av kontrollorganets bedömning och intyg.
Kontrollorganet · steg 6
Det här får du efter kontrollen
Resultatet dokumenteras i ett kontrollintyg. Vid godkänt resultat anges tillåtna driftgränser och när nästa återkommande kontroll ska göras.
Resultat av revisionskontroll
Kontrollintyget är huvudhandlingen
Revisionskontrollen skapar inte ett eget återkommande kontrollspår. Därför visas ingen separat ny kontrollskylt här. Kontrollorganets intyg anger resultatet och nästa återkommande förfallomånad; en befintlig skylt hanteras enligt kontrollorganets beslut och föreskriftskraven.
Kontrollintyget
Intyget anger datum, resultat och förfallomånad för nästa återkommande kontroll. Följ alltid det senaste intyget.
Tillåtna driftgränser
Vid godkänt resultat bestämmer kontrollorganet högsta och lägsta tryck samt temperatur för den fortsatta användningen.
Om kontrollen inte godkänns
Bristerna måste hanteras. Kontrollorganet skickar intyget till arbetsgivaren och Arbetsmiljöverket; arbetsgivaren ska informera andra yrkesmässiga användare.
A Klass A – håll isär DP och I/U
Den återkommande kontrollen består av driftprov (DP) och in- och utvändig undersökning (I/U). De kan ha olika förfallomånader. Kontrollera därför båda spåren i senaste kontrollintyget.
B Klass B – driftprov (DP)
För klass B är den återkommande kontrollen driftprov (DP). Följ den förfallomånad som kontrollorganet anger i det senaste intyget.
Viktigt om nästa kontroll: revisionskontrollen är inte ett separat återkommande intervall. Kontrollorganet anger i intyget förfallomånad för nästa återkommande kontroll enligt AFS 2023:11, 10 kap. 22 och 25 §§. Senaste intyget styr planeringen.
Föreskriftsstödet på den här sidan
AFS 2023:11: 9 kap. 40–42 §§ om arbetsgivarens dokumentation vid väsentlig reparation eller ändring samt 10 kap. 20–25 §§ om när revisionskontroll krävs, kontrollorganets bedömning, kontrollskylt och kontrollintyg. AFS 2023:5: bilaga 1, punkterna 3.1.2–3.1.4 om permanenta fogar, personalens kvalifikationer, oförstörande provning och värmebehandling.