Klass B – driftprov
För klass B utförs den återkommande kontrollen i form av driftprov. Kontrollorganet gör funktionskontroll av säkerhetsutrustningen och en systemkontroll enligt Bilaga 7.
Återkommande kontroll av trycksatta anordningar – AFS 2023:11
Här visas exempel på vad verksamheten kan förbereda och vilka moment som kan förekomma vid in- och utvändig undersökning och driftprov. Den faktiska omfattningen anpassas till den aktuella anordningen.
A
Klass A
In- och utvändig undersökning (I/U) och driftprov (DP). Momenten kan ha olika intervall och förfallomånader.
B
Klass B
Driftprov (DP) enligt uppgifterna i det senaste kontrollintyget.
Guide · AFS 2023:11, 10 kap. och Bilaga 7
Vad är återkommande kontroll?
Återkommande kontroll är den kontroll som följer anordningen under driften. För trycksatta anordningar i klass A eller B ska arbetsgivaren låta genomföra kontrollen enligt 10 kap. 10 § och Bilaga 7 i AFS 2023:11. Syftet är att upptäcka om säkerhetsfunktioner, anordningens skick eller samspelet med omgivande utrustning har förändrats så att fortsatt trycksättning inte längre är säker.
Klass A – driftprov och vid aktuellt tillfälle I/U
För klass A utförs återkommande kontroll som driftprov eller driftprov i kombination med in- och utvändig undersökning. När båda görs tillsammans ska driftprovet normalt utföras sist.
Förfallomånaden bestäms av kontrollorganet. Förfallomånad är den kalendermånad då intervallet för nästa återkommande kontroll löper ut. Utgå därför alltid från det aktuella kontrollintyget och kontrollorganets bedömning – inte från ett generellt intervall på internet.
Vad kontrolleras vid driftprov?
Bilaga 7 delar driftprovet i två huvuddelar. Funktionskontrollen ska visa att säkerhetsutrustningen finns kvar och fungerar. Systemkontrollen bedömer bland annat om anordningen påverkas av skadliga vibrationer eller andra belastningar, om säkerhetsrelevant läckage förekommer och om något har inträffat som kan kräva revisionskontroll. Brister som dokumenterats i verksamhetens fortlöpande tillsyn ska vägas in.
Vad innebär in- och utvändig undersökning?
För klass A kan den återkommande kontrollen även omfatta en in- och utvändig undersökning. Kontrollorganet bestämmer den omfattning som behövs för att bedöma om slitage, skador eller andra omständigheter gör fortsatt trycksättning osäker. Beroende på anordningen kan bedömningen bygga på okulär kontroll, mätningar, oförstörande provning eller andra dokumenterade iakttagelser.
Fem saker att kontrollera innan du bokar
- Kontrollklass: verifiera om anordningen är klass A eller B.
- Senaste kontrollintyg: kontrollera vilken kontroll som gjordes och vilken förfallomånad som anges.
- Historik: samla avvikelser, reparationer, ändringar och driftstörningar sedan föregående kontroll.
- FLT och riskbedömning: se till att dokumentationen speglar den verkliga användningen.
- Förberedelser: stäm av med kontrollorganet om anordningen behöver ställas av, tömmas, rengöras, öppnas eller göras åtkomlig.
Illustrativ vägledning – inte ett kontrollbeslut. Bilder, ordningsföljd, hjälpmedel och beskrivna moment är exempel på hur en kontroll kan förberedas eller genomföras. Exakt omfattning, metod, provning och dokumentation avgörs av det ackrediterade kontrollorganet utifrån den aktuella anordningen, dess förutsättningar och gällande regler.Tryckkollen ersätter inte AFS 2023:11, kontrollorganets bedömning eller ett utfärdat kontrollintyg.
Sidan är delad i två tydliga delar: först det som arbetsgivaren och verksamheten behöver samla och förbereda, sedan kontrollorganets oberoende granskning och kontroll.
Din del · steg 1
Underlag att samla före kontrollen
Aktuella handlingar gör det möjligt att följa anordningens drift, risker, historik och tidigare avvikelser innan den praktiska kontrollen börjar.
Samla aktuella handlingar
Dokumenten ska vara uppdaterade och anpassade till den verkliga anordningen. Notera särskilt förändringar, driftstörningar, läckage, skador och utförda åtgärder sedan föregående kontroll.
Tre centrala underlag
Öppna respektive dokument för att se vad det ska innehålla.
RiskbedömningSka vara aktuell och anpassad till anordningen, användningen och arbetsplatsen.Öppna riskbedömningen
Fortlöpande tillsynSka visa hur anordningen och säkerhetsutrustningen kontrolleras löpande samt vilka brister som har noterats.Öppna tillsynen
LivslängdsjournalSka visa återstående livslängd och vad som påverkar den, exempelvis drift, skador, reparationer och ändringar.Läs om dokumentationen
Senaste kontrollintygen
Ta fram intyg för driftprov (DP) och, för klass A, in- och utvändig undersökning (I/U). Kontrollera förfallomånader och tidigare villkor.
Historik, avvikelser och åtgärder
Samla avvikelserapporter, tidigare OFP, ventil- och kalibreringsprotokoll samt dokumentation av reparationer och ändringar.
Varför underlaget behövs: vid systemkontrollen ska kontrollorganet ta hänsyn till brister som har dokumenterats i den fortlöpande tillsynen. Om DP görs utan I/U kan tillräckliga tillsynsrutiner och dokumentation också användas som underlag för systemkontrollen.
Din del · steg 2
Anordningen och arbetsplatsen att förbereda
Stäm av omfattningen med kontrollorganet innan avställningen. Olika anordningar kräver olika förberedelser, men de här fem momenten ger en tydlig och säker grund.
Utse samordnare och planera arbetet
En namngiven person håller ihop avställning, arbetstillstånd, åtkomst, entreprenörer och kontakten med kontrollorganet. Ha en begriplig skriftlig instruktion tillgänglig på arbetsplatsen.
AFS 2023:11, 9 kap. 12 §
Stäng av, tryckavlasta och töm
Isolera anordningen från process och energikällor enligt verksamhetens rutiner. Kontrollera nolltryck, säkra ventiler mot manövrering och led bort kvarvarande innehåll på ett säkert sätt.
Låsning och märkning Verifierat nolltryck
Rengör, ventilera och öppna säkert
Vid invändig undersökning ska anordningen vara tömd och rengjord så att ytorna kan bedömas. Ventilera, gasmät och planera eventuellt arbete i slutet utrymme med tillstånd, vakt och räddningsberedskap.
Ventilation Gasmätare Arbetstillstånd
Skapa fri och säker åtkomst
Ordna godkänd plattform eller ställning, belysning och fria gångvägar. Öppna manluckor och ta bort isolering eller skydd på de områden som har avtalats med kontrollorganet.
AFS 2023:11, 9 kap. 7 §
Förbered driftprov och säkerhetsutrustning
Gör säkerhetsventil, manometer, tryckvakter, larm, förreglingar och nödstopp åtkomliga och identifierbara. Planera ett säkert provläge och se till att en driftkunnig person kan manövrera anläggningen.
Säkerhetsutrustning Styrsystem Driftoperatör
I/U och DP kräver olika kontrollägen. För I/U behöver anordningen normalt vara avställd och säkert åtkomlig. Inför DP behöver den återställas till ett överenskommet och säkert driftläge. Gör återställningen först när alla öppningar, avskiljningar och arbetstillstånd är korrekt avslutade.
Din del · slutkontroll
Så gör du kontrollen snabbare, enklare och ofta billigare
Gör en sista avstämning innan kontrollingenjören kommer. Då minskar väntetid, onödig demontering och risken för återbesök.
Bekräfta rätt kontrollmomentKontrollera i senaste intyget om besöket gäller DP, I/U eller båda och vilka förfallomånader som gäller.
Skicka underlaget i förvägBifoga intyg, anordnings-ID, riskbedömning, fortlöpande tillsyn, livslängdsjournal och kontaktuppgifter.
Stäng tidigare avvikelserVisa vad som har åtgärdats med rapporter, foton, OFP eller andra provningsresultat.
Stäm av åtkomst och kontrollomfattningKom överens om manluckor, isolering, ställning, belysning och vilka områden som ska vara frilagda.
Samla utrustningsprotokollenHa ventilprovning, kalibreringar och dokumentation för larm, tryckvakter och säkerhetskedjor tillgängliga.
Boka rätt personer på platsSamordnaren och en driftkunnig operatör ska kunna visa anläggningen, hantera tillstånd och genomföra DP säkert.
Därför kan det bli billigare: komplett underlag, färdig åtkomst och rätt provläge gör att kontrollorganet kan börja direkt. Kontrollorganet bestämmer alltid kontrollens slutliga omfattning.
Därefter: kontrollorganets del
Kontrollorganet granskar underlaget och gör en oberoende bedömning av anordningens skick, säkerhetsutrustning och samverkan med övriga system.
Kontrollorganet · steg 3
Dokumentationen granskas innan den praktiska kontrollen börjar
Kontrollorganet stämmer av att underlaget hör till rätt anordning, är aktuellt och ger tillräckliga förutsättningar för att planera och genomföra kontrollen säkert.
Handlingarna granskas först
Riskbedömning, fortlöpande tillsyn och livslängdsjournal jämförs med kontrollintyg, anordningens historik och den kontroll som ska utföras.
Det här kontrolleras i underlaget
Kontrollintyg och förfallomånader: rätt kontrollmoment, tidigare villkor och öppna anmärkningar.
Riskbedömning: aktuell användning, placering, fluid och kända risker.
Fortlöpande tillsyn: dokumenterade brister, driftstörningar, läckage och utförda åtgärder.
Livslängdsjournal: återstående livslängd, mätresultat, reparationer och ändringar.
Brister kan behöva rättas innan kontrollen fortsätter. Kontrollorganet påtalar vad som saknas eller är oklart. Om underlaget eller förberedelserna inte ger tillräckliga förutsättningar för en säker och korrekt kontroll kan ett kontrollmoment skjutas upp eller besöket avbrytas tills bristerna är åtgärdade.
Kontrollorganet · steg 4
In- och utvändig undersökning (I/U)
Gäller klass A när kontrollintyget anger att I/U ska utföras. Kontrollorganet anpassar metod och omfattning efter konstruktion, historik, risker och åtkomlighet.
Invändiga tryckbärande ytor
Kontrollingenjören undersöker bland annat ytor, svetsar och anslutningar efter korrosion, erosion, sprickor, deformationer, beläggningar och andra skador.
Inspektionslampa Kamera eller videoskop Spegel och mätverktyg
Yttre skick, anslutningar och upplag
Kontrollingenjören granskar mantel, svetsar, stutsar, flänsar, röranslutningar, stöd, fundament, isoleringens avslut och tecken på läckage eller korrosion. Misstänkta områden kan mätas närmare.
Ultraljudsmätare Lampa och spegel Foto och mätprotokoll
Oförstörande provning (OFP)
OFP kan användas när den visuella undersökningen behöver kompletteras på ett utvalt område.
Magnetpulverprovning (MT)
Ett magnetok magnetiserar området kring svetsen. Magnetpulver gör ytbrytande och vissa ytnära indikationer synliga i magnetiserbara material.
Magnetok Yt- och ytnära indikationer
Penetrantprovning (PT)
Efter rengöring tränger penetrantvätska in i öppna ytfel. Framkallare gör indikationerna tydliga så att ytbrytande fel kan bedömas.
Penetrant och framkallare Ytbrytande indikationer
Ultraljudsprovning (UT)
En ultraljudsgivare skickar ljudpulser genom materialet. Ekon från bakytan och eventuella diskontinuiteter används för att mäta godstjocklek och bedöma materialförtunning eller andra inre indikationer.
Ultraljudsmätare och givare Godstjocklek och inre indikationer
Oförstörande provning (OFP): kontrollorganet väljer vid behov lämplig metod och omfattning, exempelvis ultraljudsprovning (UT) för godstjocklek och materialförtunning, penetrantprovning (PT) eller magnetpulverprovning (MT). Resultaten bedöms tillsammans med den visuella undersökningen och anordningens historik.
Kontrollorganet · steg 5
Driftprov (DP) – säkerhetsfunktionerna provas
Kontrollorganet utför funktionskontroll av säkerhetsutrustningen och en systemkontroll under planerade och säkra förhållanden.
Säkerhetsventilen provas
Öppningsfunktion, inställning och täthet kontrolleras med lämplig metod, exempelvis i en provbänk med kalibrerat referensinstrument.
Ventilprovbänk Referensmanometer
Inställningen säkras
Efter godkänt resultat dokumenteras provningen och ventilens inställning skyddas mot obehörig ändring enligt den metod som används.
Plombering Provningsprotokoll
Tryckvisningen jämförs
Anordningens manometer jämförs med ett kalibrerat referensinstrument så att kontrollingenjören kan bedöma om trycket visas korrekt.
Kontrollmanometer Kalibrerat instrument
Larm och säkerhetskedja provas
Tryckvakter, larm, förreglingar, stoppfunktioner och styrningar provas kontrollerat. Systemkontrollen omfattar också läckage, skadliga belastningar och om något kräver revisionskontroll.
Larm och brytare Styrsystem/HMI
Alla anordningar provas inte på exakt samma sätt. Kontrollorganet bestämmer vilka funktioner och provmetoder som behövs utifrån anordningen, säkerhetsutrustningen och det senaste kontrollintyget.
Kontrollorganet · steg 6
Du får ett tydligt resultat
Efter kontrollen dokumenterar kontrollorganet vad som har kontrollerats, resultatet och när nästa kontroll ska göras.
Den befintliga kontrollskylten uppdateras
Kontrollskylten sitter kvar på behållaren sedan den första kontrollen. Efter godkänd återkommande kontroll uppdaterar kontrollorganet den med en ny röd etikett eller månadsmarkering som visar när nästa återkommande kontroll ska göras. I exemplet gäller nästa kontroll år 2032.
En helt ny kontrollskylt behövs normalt bara om den befintliga skylten behöver ersättas. Kontrollintyget är alltid den fullständiga dokumentationen.Vid godkänt resultat
Kontrollintyg utfärdas och kontrollorganet sätter en ny etikett eller markering med förfallomånaden på den befintliga kontrollskylten.
Om brister upptäcks
Du får veta vad som behöver åtgärdas eller kompletteras innan anordningen kan godkännas för fortsatt användning.
Håll isär datumen: klass A kan ha olika kontrollintervall och förfallomånader för driftprov (DP) och in- och utvändig undersökning (I/U). Följ alltid det senaste kontrollintyget och anordningens kontrollregister.
Vanliga frågor om återkommande kontroll
Vilka anordningar ska genomgå återkommande kontroll?
Trycksatta anordningar i klass A eller B omfattas av kravet i 10 kap. 10 §, med de undantag som följer av föreskriften.
Vem bestämmer nästa förfallomånad?
Kontrollorganet bestämmer förfallomånaden vid kontrolltillfället utifrån villkoren i Bilaga 7.
Är driftprov och I/U samma sak?
Nej. Driftprov omfattar funktionskontroll av säkerhetsutrustningen och systemkontroll. In- och utvändig undersökning är en separat skickbedömning som är aktuell för klass A enligt föreskriftens intervall och kontrollorganets bedömning.
Varför är FLT viktig inför kontrollen?
Vid systemkontrollen ska kontrollorganet ta hänsyn till brister som dokumenterats vid arbetsgivarens fortlöpande tillsyn.
Faktagranskad mot AFS 2023:11, konsoliderad med AFS 2024:4. Kontrollintyget och kontrollorganets bedömning gäller för den enskilda anordningen. Källa: Arbetsmiljöverket.