1. Före första trycksättningen
En anordning i klass A eller B ska genomgå första kontroll innan den trycksätts för första gången. Kontrollorganet bedömer bland annat att anordningen är lämplig för sitt ändamål och inte är skadad.
Första kontroll av trycksatta anordningar enligt AFS 2023:11
Här visas ett praktiskt exempel på hur en första kontroll kan förberedas och vilka moment som kan bli aktuella. Den faktiska omfattningen bestäms alltid för den aktuella anordningen.
Före första trycksättning
En trycksatt anordning i klass A eller B ska genomgå första kontroll innan den trycksätts för första gången.
Efter flytt
En tidigare stationär anordning i klass A eller B ska genomgå första kontroll efter flytt innan den åter trycksätts.
När krävs första kontroll?
Första kontroll är startpunkten för kontrollen av en trycksatt anordning i klass A eller B. Kravet finns i 10 kap. 9 § AFS 2023:11.
2. Efter att en stationär anordning flyttats
Har en tidigare stationär anordning flyttats ska första kontroll göras innan den åter trycksätts. Flytten kan förändra placering, installation, anslutningar och förutsättningarna för säker användning.
3. Placeringen ingår alltid i bedömningen
Kontrollorganet ska alltid bedöma att anordningen inte uppenbarligen är placerad i strid med kraven i 9 kap. 7–8 §§, exempelvis med hänsyn till säker åtkomst, yttre påverkan och temperatur.
Praktiskt råd: kontakta kontrollorganet tidigt. Vid vissa installationer kan kontrollorganet behöva se delar av anordningen eller sammanfogningen innan installationen är färdig.
Illustrativ vägledning – inte ett kontrollbeslut. Bilder, ordningsföljd, hjälpmedel och beskrivna moment är exempel på hur en kontroll kan förberedas eller genomföras. Exakt omfattning, metod, provning och dokumentation avgörs av det ackrediterade kontrollorganet utifrån den aktuella anordningen, dess förutsättningar och gällande regler.Tryckkollen ersätter inte AFS 2023:11, kontrollorganets bedömning eller ett utfärdat kontrollintyg.
Två tydliga delar: Börja med det du som arbetsgivare behöver samla och förbereda. Därefter ser du vad kontrollorganet granskar och vilket resultat du får.
Din förberedelse
1. Underlag att samla
Ta fram dokumentationen innan kontrollorganet kommer. Omfattningen anpassas efter anordningen, men de här sex underlagen gör det lättare att verifiera identitet, installation, avsäkring och kontrollklass.
1
Tillverkningsskylt och tydliga foton
Fotografera hela anordningen och skylten rakt fram. Uppgifter som PS, TS, volym, fluid och tillverkningsuppgifter ska gå att läsa.
2
Försäkran om överensstämmelse
Dokumentet visar att produkten uppfyller tillämpliga produktkrav och ska stämma med den installerade anordningen och dess märkning.
3
Bruksanvisning och tekniska uppgifter
Ta fram uppgifter om högsta tillåtna tryck och temperatur, volym, fluid, avsedd användning samt krav på säkerhetsutrustning.
4
Ritningar, P&ID och sammanfogningar
Visa ritning eller flödesschema och hur den nya anordningen är ansluten. Redovisa sammanfogningar som ingår i installationen.
5
Riskbedömning för användningen
Riskbedömningen ska vara anpassad till anordningen, placeringen, energikällan, fluiden och den planerade användningen.
6
Fortlöpande tillsyn och journal
Ta fram dokumenterad rutin för fortlöpande tillsyn. För klass A och B behövs även förteckning och, när det krävs, journal över återstående livslängd.
Skicka helst före besöket: klassberäkning, foton och tillverkningsskylt, försäkran om överensstämmelse, bruksanvisning, ritning/P&ID, uppgifter om säkerhetsutrustningen, riskbedömning samt dokumenterad rutin för fortlöpande tillsyn.
Din förberedelse
2. Installationen att förbereda
Kontrollorganet behöver kunna komma åt anordningen och bedöma att installationen är säker, dokumenterad och förberedd för kontroll.
1
Säker och åtkomlig placering
Skapa fri och säker åtkomst till skylt, kontrollpunkter, anslutningar och säkerhetsutrustning för kontroll, drift och underhåll.
2
Skydd mot yttre påverkan
Skydda anordningen mot påkörning, fallande föremål, olämplig omgivning och temperaturer under eller över tillåtna nivåer.
3
Rätt säkerhetsutrustning
Säkerhetsventil, manometer, tryckvakter och andra skydd ska vara rätt valda, märkta, åtkomliga och möjliga att funktionskontrollera.
4
Dokumenterade sammanfogningar
Redovisa hur den nya anordningen är sammanfogad med andra trycksatta delar och ta fram relevanta svets- och provningsunderlag.
5
Utsedd ansvarig person
Utse en person som känner installationen, kan visa handlingarna och samordnar kontrollen, åtkomsten och eventuell planerad provning.
Trycksätt inte för tidigt. En anordning i klass A eller B får normalt tas i bruk först när kontrollorganet har bedömt att kraven är uppfyllda. Planera eventuell provtryckning eller provdrift tillsammans med kontrollorganet.
Så gör du kontrollen snabbare, enklare och ofta billigare
Målet är att kontrollingenjören ska kunna börja direkt – med komplett underlag, säker åtkomst och rätt personer på plats.
Skicka underlaget i förvägBifoga försäkran om överensstämmelse, bruksanvisning, ritningar, datablad och tydliga foton av tillverkningsskylten.
Räkna ut kontrollklassenTa fram tryck, volym eller dimension, fluidgrupp och temperatur så att klass A eller B kan verifieras utan onödigt merarbete.
Uppdatera arbetsgivarens dokumentHa riskbedömning, rutin för fortlöpande tillsyn och eventuell livslängdsjournal tillgängliga och anpassade till installationen.
Märk upp rätt anordningSe till att anordnings-ID och tillverkningsskylt är läsbara och att uppgifterna stämmer med ritningar och register.
Skapa fri och säker åtkomstOrdna belysning, plattform och åtkomst till skylt, svetsar, anslutningar, stöd, säkerhetsventil och manometer.
Kontrollera installationen i förvägJämför rördragning, ventiler, avsäkring och instrument mot ritningen. Rätta tydliga montagefel före besöket.
Utse en kunnig kontaktpersonPersonen ska kunna visa handlingar, låsa upp utrymmen och förklara hur anläggningen ska köras och avställas.
Planera provning – trycksätt inte självKom överens med kontrollorganet om eventuell provkörning eller tryckprovning och följ verksamhetens säkerhetsrutiner.
Därför kan det bli billigare: komplett underlag, tydlig märkning och färdig åtkomst minskar väntetid, kompletteringar och risken för återbesök. Kontrollorganet bestämmer alltid kontrollens omfattning.
Därefter: det här gör kontrollorganet
När underlaget och installationen är förberedda verifierar kontrollorganet identitet, kontrollklass, installation, avsäkring och förutsättningarna för säker användning.
3. Kontrollorganet granskar dokumentationen
Kontrollen börjar med att handlingarna jämförs med den verkliga anordningen och installationen. Komplett underlag gör resten av kontrollen snabbare och tydligare.
Samla handlingarna före besöket
Skicka gärna underlaget i förväg och ha samma versioner tillgängliga på plats. Kontrollingenjören behöver kunna följa anordningen från tillverkning och märkning till installation och säker användning.
Tre underlag som ska stämma
De här delarna behöver tillsammans beskriva den anordning som faktiskt är installerad.
Tillverkarens underlagFörsäkran om överensstämmelse, bruksanvisning, ritning, datablad och uppgifter på tillverkningsskylten.Öppna dokumentationen
Installationens underlagFlödesschema, placering, röranslutningar, sammanfogningar och den säkerhetsutrustning som skyddar anordningen.Se vad som ska finnas
Arbetsgivarens underlagRiskbedömning, fortlöpande tillsyn och – när det behövs – en journal som följer livslängden.Öppna riskbedömningen
Anordnings-ID och kontrollklass
Märkning, högsta tillåtna tryck, volym eller dimension, fluid och temperatur används för att identifiera anordningen och verifiera om den tillhör klass A eller B.
Förändringar och ansvar på plats
Berätta om installationen avviker från ritningen och utse en person som kan anläggningen, öppna rätt utrymmen och medverka vid planerad provning.
Enkelt uttryckt: handlingar, märkning och verklig installation ska beskriva samma anordning. Oklarheter behöver redas ut innan kontrollen kan slutföras.
4. Kontrollorganet verifierar anordningen och installationen
Kontrollingenjören börjar med identiteten och följer sedan hur anordningen är placerad, ansluten, avsäkrad och förberedd för säker drift.
2.1 Identitet och kontrollklass
Tillverkningsskylt, anordnings-ID och tekniska data jämförs med dokumentationen. Kontrollingenjören verifierar också att uppgifterna som styr klassningen är rimliga och hör till rätt anordning.
Ritningar och surfplatta Skjutmått Inspektionslampa
2.2 Installation och avsäkring
Placering, stöd, rördragning, ventiler, manometer och skydd mot för högt tryck granskas. Utrustningen ska vara lämplig, rätt installerad och möjlig att kontrollera och underhålla säkert.
Flödesschema Referensinstrument Kontrollista
Kontrollens omfattning anpassas. Kontrollorganet avgör vilka uppgifter, mätningar och prov som behövs utifrån anordningen, installationen och säkerhetsutrustningen.
5. Kontrollmomenten på plats
Bilderna visar typiska delar av en första kontroll. Exakt metod bestäms av kontrollorganet för den aktuella anordningen.
Placering och yttre skick
Ett kontrollmoment kan vara att bedöma placering, yttre skick, stöd och åtkomlighet utifrån anordningen och installationen.
Inspektionslampa Fotodokumentation
Sammanfogningar och anslutningar
Kontrollen kan omfatta jämförelse av svetsar, flänsar, stutsar, röranslutningar och stöd mot relevant underlag samt granskning av sådant som är åtkomligt och relevant.
Svetsmått P&ID eller ritning
Säkerhetsutrustning och gränser
Beroende på anordningen kan säkerhetsventil, manometer, tryckvakter och andra skydd behöva stämmas av mot tillåtna driftgränser och planerad användning. Funktionsprov kan ingå när det är relevant.
Referensmanometer Kalibreringsuppgift
Beslut, intyg och kontrollskylt
Efter kontrollen dokumenterar kontrollorganet resultatet enligt gällande regler. Vilka uppgifter, märkningar eller skyltar som blir aktuella beror på kontrollen och anordningen.
Kontrollintyg Kontrollskylt
Kontrollorganets sista del
6. Det här får du efter kontrollen
Kontrollorganet dokumenterar resultatet. Vid godkänt resultat får du ett kontrollintyg och de uppgifter som behövs för att planera nästa återkommande kontroll.
Kontrollskylten utfärdas vid första kontrollen
För en godkänd behållare utfärdar kontrollorganet kontrollskylten. Arbetsgivaren ska fästa den på en väl synlig plats på behållaren så att uppgifterna enkelt kan läsas.
Kontrollintyget är den fullständiga dokumentationen
Intyget beskriver kontrollen, resultatet, eventuella villkor och vilken nästa återkommande kontroll som gäller. Följ alltid det senaste intyget.
Tillåtna driftgränser gäller
Efter godkänd första kontroll får anordningen användas inom de tryck- och temperaturgränser samt under de förhållanden som intyget och kontrollorganets bedömning medger.
Vid godkänt resultat
Kontrollintyg och kontrollskylt utfärdas för behållaren. Arbetsgivaren fäster skylten väl synligt, och anordningen kan tas i bruk enligt villkoren i intyget.
Om brister upptäcks
Du får veta vad som behöver rättas eller kompletteras. Anordningen ska inte tas i bruk förrän kraven och kontrollorganets besked är uppfyllda.
A Klass A – två kontrollspår
Efter första kontrollen planeras återkommande kontroll som driftprov (DP) och in- och utvändig undersökning (I/U). De två kontrollspåren kan ha olika intervall och olika förfallomånader.
DP – driftprovFunktion och system provas vid den tidpunkt som framgår av kontrollintyget.
I/U – undersökningSkick bedöms utvändigt och, när det ska utföras, invändigt.
B Klass B – ett kontrollspår
Efter första kontrollen planeras nästa återkommande kontroll som driftprov (DP). Kontrollorganet bestämmer förfallomånaden enligt reglerna och resultatet av kontrollen.
DP – driftprovDet kontrollspår som normalt gäller vid nästa återkommande kontroll.
Skriv in alla förfallomånader direkt. För klass A behöver både DP och I/U bevakas när de har olika intervall. Kontrollskylten visar uppgifter på plats, men intyget är den fullständiga dokumentationen och ska följas.