AFS 2023:11 · 9 kap. 23–35 §§

Klass A eller B? Så klassas trycksatta anordningar

Kontrollklassen avgör vilka särskilda krav som kan gälla för dokumentation, kontroll och övervakning. Här får du först en enkel förklaring av hur klassningen fungerar och kan sedan använda Tryckkollens kostnadsfria klassningshjälp.

Vad betyder klass A och klass B?

AFS 2023:11 delar in vissa trycksatta anordningar i klass A eller klass B. Om anordningen hamnar i någon av dessa klasser följer särskilda krav, bland annat på förteckning och dokumentation enligt 9 kap. och kontroll enligt 10 kap. Klassningen görs enligt tabellerna i 9 kap. 29–35 §§.

Klass A innebär generellt mer omfattande kontrollkrav än klass B. Men det går inte att avgöra klassen enbart genom att titta på trycket. Vilken tabell och gräns som ska användas beror bland annat på typ av anordning, fluidens egenskaper, tryck, temperatur, volym, nominell storlek eller effekt.

Det här behöver du veta innan du klassar

Typ av anordningÄr det en panna, ett tryckkärl, en vakuumisolerad behållare eller en rörledning?
FluidVad innehåller anordningen och vilka fysikaliska och farliga egenskaper har fluiden?
Tryck och temperaturAnvänd rätt tryck och temperatur enligt 9 kap. 28 § – inte ett godtyckligt normalt driftvärde.
Storlek eller effektBeroende på anordning används bland annat volym, nominell storlek eller pannans märkeffekt.

Vilket tryck och vilken temperatur ska användas?

Om ett kontrollorgan har bestämt högsta eller lägsta tillåtna tryck och temperatur enligt 10 kap. ska dessa värden användas vid klassningen. Om en sådan bedömning saknas används i stället den tryck- och temperaturnivå där säkerhetsutrustningen aktiveras. Saknas även säkerhetsutrustning används de värden som tillverkaren har märkt anordningen med eller angett i bruksanvisningen.

Det här är viktigt. Att mata in fel tryck eller temperatur kan ge fel klass och därmed en felaktig bild av vilka krav som gäller.

Fluiden påverkar vilken klassningsregel som gäller

Vid klassningen skiljer AFS 2023:11 mellan gas och vätska och delar dessutom fluider efter farliga egenskaper. En vätska kan i vissa fall behöva behandlas som gas i klassningstabellerna om temperaturen ligger tillräckligt över kokpunkten. Om anordningen ska användas med flera fluider ska den fluid som medför de mest omfattande kraven ligga till grund för klassningen.

Osäker på fluiden? Kontrollera säkerhetsdatablad, tillverkarinformation och den faktiska användningen innan du går vidare. Tryckkollens hjälpverktyg ersätter inte en teknisk bedömning när underlaget är osäkert.

Olika typer av trycksatta anordningar klassas på olika sätt

Pannor

Pannor behandlas särskilt i 9 kap. 29 §. Temperatur och märkeffekt är centrala uppgifter. Pannor över 110 °C och över 5 kW hör till klass A, medan vissa pannor över 65 °C till och med 110 °C och över 100 kW hör till klass B.

Läs om pannor →

Tryckkärl

För tryckkärl behöver du bland annat känna till fluid, tryck och volym. Rätt tabell beror på fluidens egenskaper och om den behandlas som gas eller vätska.

Läs om tryckkärl →

Rörledningar

För rörledningar används bland annat tryck, fluidgrupp och nominell storlek (DN). Reglerna skiljer mellan olika fluider och användningsfall.

Läs om rörledningar →

Vad händer när anordningen är klass A eller B?

Klassningen är startpunkten för flera andra skyldigheter. Arbetsgivaren ska bland annat ha en struktur för kraven i kapitel 9. För klass A och B finns krav på förteckning, dokumenterade rutiner för fortlöpande tillsyn (FLT) och journal över återstående livslängd. Anordningarna omfattas också av kontrollbestämmelserna i kapitel 10.

KlassningFörteckningRiskbedömningFLTKontroll & livslängd

Vanliga misstag vid klassning

  • Man använder normalt drifttryck i stället för det värde som ska användas enligt 9 kap. 28 §.
  • Man missar att kontrollera fluidens egenskaper och väljer fel klassningstabell.
  • Man tittar bara på tryck och glömmer volym, DN, temperatur eller effekt.
  • En anordning med flera utrymmen bedöms inte utifrån det utrymme som medför de mest omfattande kraven.
  • Flera möjliga fluider finns, men man utgår inte från den som medför de mest omfattande kraven.
  • Man antar att ”oklassad” betyder riskfri. Även andra trycksatta anordningar omfattas av arbetsmiljökrav och riskbedömning.

Kostnadsfri klassningshjälp

Kontrollera om anordningen är klass A, klass B eller oklassad

Ha tillverkningsskylt, uppgifter om säkerhetsutrustningen och vid behov säkerhetsdatabladet framför dig. Verktyget leder dig genom en uppgift i taget.

Vanliga frågor om klass A och B

Är alla trycksatta anordningar klass A eller B?

Nej. Tabellerna i 9 kap. 29–35 §§ avgör om anordningen hamnar i klass A, klass B eller utanför dessa klasser. Att en anordning inte är klass A/B betyder inte att alla andra säkerhetskrav försvinner.

Är klass A alltid högre än klass B?

Klass A är den klass som medför mer omfattande särskilda kontrollkrav. Exakt indelning måste ändå göras med rätt tabell för den aktuella typen av anordning och fluid.

Vad gör jag om anordningen innehåller flera fluider?

Enligt 9 kap. 26 § ska klassningen göras som om anordningen helt fylls med den fluid som medför de mest omfattande kraven.

Vad gäller om anordningen har flera utrymmen?

Enligt 9 kap. 27 § ska klassningen utgå från det utrymme som medför de mest omfattande kraven. Särskilda regler finns även för vissa tryckkärl med uppvärmd mantel.

Vem ansvarar för att klassningen blir rätt?

Arbetsgivaren behöver säkerställa att reglerna för användningen följs. Om underlaget eller klassningen är osäker bör teknisk sakkunskap eller kontrollorgan anlitas i stället för att gissa.

Till startsidan

Ta reda på kontrollklassen

Välj anordning. Därefter visas en tydlig uppgift i taget. Använd värdena från säkerhetsventilen eller säkerhetsutrustningen, tillverkningsskylten och vid behov säkerhetsdatabladet.

AFS 2023:11
Välj typ av anordning Förstora bilden och hitta rätt värden Svara på en uppgift i taget